Hemma på djursjukhuset

Alltså, min lilla lilla vovve. Vi var hos veterinären i måndags för att Dóttir har varit rinnig i ögat i en vecka. Naturligtvis, som de nojiga hundägarna vi är, slog vi på stora trumman och ville ha ett expertutlåtande om att hon inte skulle bli blind eller så.

Väl där tittade veterinären noga på ögat men hittade inga skador på ögat. Förmodligen är det bara en liten infektion som kommer att läka ut av sig själv.

Vi fick en ögonsalva utskriven och betalade glatt väldigt mycket mer än vad som känns rimligt för att någon ska lysa lite med en lampa och spruta lite ögondropp, men sånt är väl livet som nojig djurägare.

Helt ärligt var jag inte jättenöjd med utgiften, men den som är allra minst nöjd är Dóttir. Som nu får kräm insprutat i ena ögat morgon och kväll, och en tratt på huvudet som säkert är sjukt obehaglig. Hon står helt stilla när hon har den på sig. Och skakar.

Det är svårt det där, jag känner mig som både världens sämsta och en väldigt ansvarstagande hundägare på samma gång.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *